Förbluffande natur - Del I
Den explosiva familjen Krakatoa
Krakatoa anses ibland vara jordens mest kända vulkan. Men kan det verkligen stämma, skulle inte en någorlunda allmänbildad person räkna upp vulkaner som St. Helens eller Vesuvius i första hand? Är det kanske så att allmänheten i stort inte känner till dess explosiva historia.
Vi befinner oss i Indonesien och historien tar sin början runt 500-talet. Någon gång vid denna tidpunkt har vulkanen Krakatoas ”far” sitt stora utbrott. Det sägs att det var detta utbrott som gav upphov till att de indonesiska öarna Java och Sumatra delade på sig, innan utbrottet fanns inget sund mellan dem. Men denna händelse har inte fått något exakt datum då olika år angetts på olika håll samtidigt som utbrottet ägde rum för så länge sedan att inga klara bevis kan hittas. Man vet i alla fall att efter denna mäktiga explosion så har ”sonen” Krakatoa stått att finna på en av öarna i sundet som dess far tros ha skapat. Fram tills 1883.
1883 blev både ön och Krakatoa till intet gjord i ett nytt utbrott. Smällen från utbrottet hördes så långt bort som 5 000 km från platsen och anses vara den högsta smäll som någonsin registrerats i modern tid. Explosionen motsvarade så mycket som 200 megaton TNT, hela 13 000 gånger mer än atombomben Little Boy som totalförstörde Hiroshima. Vulkanutbrottet tog mer än 36 000 människors liv. Ett tusental människor dog av het regnande aska men de flesta miste livet i de tsunamis som följde.
Krakatoas enorma utbrott fick globala effekter. Jordens medeltemperatur sjönk med 1,2 grader Celsius, och det dröjde hela fem år tills dess att den normala temperaturen var återställd. Temperaturändringen tillskrivs den massiva mängd svaveldioxid (SO₂) som släpptes ut i atmosfären. När svaveldioxiden reagerade med vattenångan i atmosfären bildades svavelsyrlighet (H₂SO₃) vilket ledde till att mer solljus än vanligt reflekterades bort från planeten.
Ytterligare en global effekt var att himlen blev mörklagd i flera dagar och att spektakulära solnedgångar kunde ses världen över i flera månader. Edvard Munchs berömda målning Skriet tros vara baserad på hur himlen såg ut över Norge efter utbrottet. ”Plötsligt blev himlen blodröd, jag stod där och skakade av rädsla samtidigt som jag kände ett högljutt, oändligt skri genomtränga naturen.” Så beskriver Munch själv grunden till sin målning. Tavlan är målad 1893.
Figur: Skriet, inspirerad av ett gigantiskt vulkanutbrott?
Efter det att Krakatoa sprängt sig själv i bitar har dess son, Anak Krakatoa, sakta men säkert letat sig upp mot vattenytan. Idag sträcker sig Anak Krakatoa 150 meter upp i luften. Den nya vulkanen har växt med ett snitt på 13 cm per vecka de senaste 60 åren! Det återstår att se om sonen kommer att gå samma öde till mötes som sina föregångare.
Figur: En teckning av Krakatoa från tidigt 1800-tal.
